Vecka 25 + 6 - Hjärtljud och uppsvälda fötter

I måndags var vi tillbaka till barnmorskan igen, allt såg så bra ut det kunde. Även mitt blodtryck som nu är nästan normalt igen. Tänk vad lite Daimglass kan göra för hälsan!

Sen fick vi för första gången lyssna på hennes hjärta. Det var hur tufft som helst! Snabbt lät det + att hon sparkade till några gånger som också hördes. Även om jag nu känner henne några gånger per dag och känner mig så gravid som jag antar att man kan känna är det alltid skönt att få det bekräftat. Hjärtljuden var verkligen en stor bekräftelse på att det verkligen finns NÅGON inte något i min mage.

Annars går allt smidigt. Sommarvärmen har ju verkligen kommit nu så jag börjar känna av hur det kommer att bli i sommar med värmen, men det går bra än så länge. En annan sak som jag dock inte tycker känns lika bra är mina fötter och vader. Jag vet att jag alltid har sagt till mig själv att när jag blir gravid (har ofta tänkt när och aldrig om) så ska jag inte klaga på nåt. Ligger jag och kräks i 9 månader så fine! Men jag kommer inte att klaga....
Ja, jag behövde ju aldrig ta ställning till kräkningarna eftersom jag fortfarande inte har kräkts, men nu kommer nåt annat istället.
Mina fötter och vader har börjat svälla upp! Jag ser knappt fotknölarna lägre. Ser ut som en elefant!

Läser man på om detta står det att man ska undvika Salt och Socker! Roliga 15 veckor om man inte får äta något surt eller sött! Nä, jag ska iväg och köpa stödstrumpor nu så kanske det hjälper lite (inte så roligt att ha på sig nu när det är så varmt men man kan ju alltid testa) och jag har gjort en provisorisk pall (uppochner vänd soptunna) på jobbet så att jag får upp fötterna. Det ska tydligen hjälpa!

I helgen är det dop för vårt barns kusin. J har fått äran att bli gudfar. Ikväll blir det grillning med min bror om jag klarar av att gå hem med mina elefantben!

100 dagar exakt kvar nu! Det ska jag fira med en alkoholfri öl på balkongen med lite chillinötter när jag kommer hem!
- 100 dagar kvar
- 15 veckor
- 8 veckor kvar att jobba! (Egentligen bara 7 eftersom det är fredag idag, men kollar man enbart mot antal veckor blir det 8!)

Vecka 24 + 4 - Träning och pollen

Nu har jag äntligen börjat träna igen, har inte tränat sedan i november så det känns helt underbart. Jag går ju ofta hem från jobbet för att få upp flåset lite och det är ändå 3 km så lite motion har jag ju fått men inte riktig träning.

I måndags började jag på gravid pilates. Det var jobbigt på ett sätt som jag är lite ovan med men det var skönt. Det var väldigt ovant att inte bli så svettig eller verkligen ta i med hela kroppen och istället fokusera på en muskel i taget. Men det kändes bra och jag fick inte ont av det efteråt så det blir nog bra. Nästa gång vågar jag ta i lite mer, och hoppas på lite träningsvärk som jag inte fick denna gång. Tar säkert några gånger innan man kommer in i det och verkligen använder rätt muskler.

Sen var det det där jobbiga med pollen! Jag nyser, snörvlar, hostar och kliar mig i ögonen konstant. Jag som trodde att pollen allergin brukade minska något under gravidideten. Jag som t.o.m. har ätit äpplen hela våren. Men björk verkar min kropp fortfarande inte tycka om. Kan bara hoppas på att det blir bättre efter midsommar.

Annars denna vecka så har hon varit mycket aktiv och jag tycker att jag känner sparkar nästan hela tiden. Tycker också att jag känner att hon hickar någon gång per dag, men är lite osäker om det är det jag känner eller inte.

Nu väntar 4 dagar ledighet i härligt vårväder (hoppas vi på). Vårt mål med denna helg är att köpa en bil! På måndag ska vi in på vecka 25 kontroll och får förhoppningsvis lysna på hjärtat då! 9 veckor kvar att jobba!

Vecka 23 + 6 - 62 kg & Nästäppa

Denna vecka har det inte hänt något speciellt. Jag känner att jag blir större och kan inte riktigt förstå hur jag ska klara av att bara bli större och större. Det är jobbigt att vända sig om när man sover, jag måste sitta ner när jag tar på mig strumpor (det går fortfarande att stå, men i och med att balansen aldrig varit så bra tar jag det säkra före det osäkra + att magen börjar vara i vägen), jag blir andfådd av allt och jag känner mig allmänt klumpig och fumlig.

Jag har nu gått upp 5 kg och det känns väldigt bra att det fortfarande bara är magen och brösten som har lagt på sig lite fett. Jag tycker att mina fötter börjar se lite svulna ut, men jag hoppas att jag inte kommer att få en massa vatten överallt! Allra helst också eftersom jag kommer att vara som störst under sommaren!

En annan sak som blir värre och värre är nästäppan! Jag vet inte om det beror på graviditeten, pollen eller båda men nu är det jobbigt! Jag kan inte andas när jag ligger ner och "nässprayen" som bara är vatten (Renässans eller nåt) hjälper inte ett dugg! Ge mig Otrovin Mentol!!!! Snart ger jag upp och börjar använda det igen efter nästan 2 års slit att bli av med beroendet! Men som sagt struntar jag snart i detta bara jag får tillbaka luften genom min näsa!

Hi I´m Nina and I am a Nässprayholic.....

I helgen är det stormiddag för nästan hela släkten. Mina föräldrar och min bror m sambo, Js föräldrar, syster och svåger + N & K med hund. Nästan alla grabbarna ska springa kungsholmenrunt (tradition för 2:a året i rad), förra året sprang jag in på min rekordtid 50,30 och jag skulle gärna vara med för att få in liten kvinnlig fägring men jag tror att magen sätter stopp för det i år.

Exakt 4 månader kvar

Reflekterade precis att det idag är exakt 4 månader till barnafödande! Jag vet att det kan variera upp till 2 veckor innan och efter men men.

För exakt 4 månader sedan hade vi julsemester och jag höll för fullt på att planera Js födelsedag. Det var -25 grader kallt ute och vi gick långa promenader och bastade mycket. Jag mådde bra men var sjukt trött och sov länge på morgonen, mitt på dagen, en stund på kvällen och gick och la mig tidigt. Vi hade då vetat att vi var gravida i ca en vecka.

För exakt 5 månader sedan kom min senaste mens! (Härlig nu att tänka att man varit utan den i 5 månader, jag har inte direkt saknat den) Det innebar för vår del att jag började med sprutorna för ganska exakt 5 månader sedan!

För exakt 6 månader sedan fyllde jag 30 år och mådde äntligen bättre igen psykiskt. Hade en trevlig kväll med mina närmaste och drack mig full för sista gången på länge!

För exakt 7 månader sedan låg jag mest och grät, tycke att livet var piss och orättvist och funderade om jag någonsin skulle få ett barn som var mitt.

Tänk vad som kan hända på 7 månader! Och tänk hur vårt liv kommer att se ut om 4 månader! Längtar nåt fruktansvärt! Det som är lite jobbigt är att det känns som om det var en evighet sedan J fyllde år! Tiden går inte direkt snabbt...

Vecka 22 + 4: Sömnproblem och oro

Det enda negativa med att vara gravid som jag kan komma på är två saker.

1: ORO
Jag trodde nog inte att man skulle vara så himla orolig för allt hela tiden. Det är allt från vanlig magknip till att man inte känner något alls som orsakar denna oro. Det kan även vara att man eventuellt fick i sig något som man inte skulle (ostronen vecka 13 och en lite getost vecka 17 är väl det enda som jag vet men det räcker gott och väl..) som triggar igång denna oro. Just nu är det mest om jag inte känner henne nåt på kvällen. Hon brukar vara ganska så aktiv tre-fyra gånger om dagen och är det så att jag inte känner henne på kvällen framförallt så blir jag orolig. Jag har även haft vanlig magknip de senaster dagarna. Magknipen i sig känns precis som den alltid gjort under de senaste 30 åren, men intalar jag mig att det förmodligen är något annat som gör ont. Det kommer väl förmodligen alltid att vara så här och det kommer nog bli värre när hon väl är född så det är nog bara att gilla läget!

2: SÖMNPROBLEM
Jag har aldrig haft problem med att somna eller sova tidigare. Nu vaknar jag flera gånger per natt. Inte för att jag behöver gå på toa eller så utan bara helt plötsligt. Jag vet inte vad det beror på, kan vara för att jag måste ta hjälp med armarna för att vända mig om, men problemet är att jag inte somnar om förrän det är för sent (alltså precis innan alarmet går igång). Vaknar jag vid 6 är det inte så farlig eftersom jag ändå ska upp vid 7 men vaknar jag tidigare - ja - då ligger jag fram till halv 7 innan jag somnar. Härrom natten vaknade jag 1:15! Sen låg jag och tänkte, vred och vände på mig och sista gången jag tittade på klockan var hon 5:45! Kanske inte behöver påpeka hur slut jag var på jobbet dagen efter! Jag har ju läst och vet att kroppen ställer in sig på att inte sova 8 timmar i sträck, som förberedelse på att barnet snart kommer. Jag hoppas bara inte min kropp vet något som jag inte vet och förbereder mig på att vara vaken 1-5 varje natt!

För utom dessa två negativa, dock mindre, saker är allt fortfarande helt underbart! Jag går hem varje dag, vilket är lite mer än 3 km, har lite ont i svanken men annars mår jag strålande!

Bara 11 veckor kvar att jobba nu innan semester och hemgång!!!!!

Vecka 21 + 3 Första kläderna

I helgen fick vi de första kläderna till vår älskade lilla flicka. En blåprickig Kalikå klänning med matchande tossor. Vi fick även två helvita bodys i storlek 50



Det var från kompisar som nu har en 4 veckors gammal flicka och som hon växt ur. J tyckte det var super bra och poängterade att det är precis så man ska göra, få en massa kläder som andra har växt ur. Jag håller så klart med, men lite nytt måste hon väl få vårt lilla hjärta...

Jag har redan planerat ut vad hon ska ha när vi åker hem från BB. Svärmor visade mig en vit kofta som hon sparat som J åkte hem från BB i. Den ska hon ha och sedan ska vi köpa en ny dräkt att ha under. Sen kan jag gärna ta emot saker som andra barn har vuxit ur, men premiär resan hem då ska det vara nytt!

Annars mår jag som jag förtjänar, dvs helt underbart! Hon sparkar ett par gånger om dagen så jag verkligen känner av det. J brukar känna på kvällarna när hon är som mest aktiv, tror jag. Det är ju mest då som jag kopplar av och känner efter, men jag tycker att jag känner lite nu också kl 10 på jobbet.

Nedräkningen kan även börja nu innan jag går hem från jobbet. Jag jobbar 12 veckor till sen 6 veckors semester och sedan kommer hon. (Om det nu går att planera så mycket)

vecka 20 + 2 - J kännde henne för första gången!

Igår var första gången som J fick vara med och känna henne för första gången. Jag har känt henne ett tag nu men inte så starkt så det har känts utanpå magen. Igår kväll när vi satt och kolla de på söndagsfilmen var det så dags. J satt med handen på magen tålmodigt och efter ett tag satte hon igång. Känns otroligt underbart att han äntligen får känna lite liv och inte bara se en magen som växer.

Jag tog tillfället i akt och påpekade att Siv har namnsdag och att det måste vara ett tecken på att det var just den dagen som J skulle känna henne första gången, men det gick inte riktigt hem tyvärr.

Annars har vi nu kommit överens om totalt 5 stycken namn. Men vi är lite oense än vilket av dessa namn som vi kommer att välja. Jag har fått sagt farväl till Siv, Rut, Py, My och Liv och J till några namn också som Saga.

I helgen var vi och kollade på barnvagnar för första gången. Vi blev lite oense men det är ju en hel djungel så nåt ska vi nog enas om!

Vecka 19 + 3 - Det är en liten Flicka!

UL såg bra ut förra veckan, 10 fingrar och 10 tår, hjärta, ryggrad, huvudstorlek, överläpp och allt vad de nu kollar. Känns väldigt bra!
99,9 % säker var kvinnan som gjorde ultraljudet att det är en liten flicka. På något sätt blev det så overkligt när hon sa det att jag inte riktigt vet hur jag reagerade. För vår del spelar det ju ingen roll över huvudtaget, så vad hon än hade sagt hade vi blivit lyckliga. Nu får jag börja titta på söta klänningar som ska inhandlas, men inte riktigt än väntar ett tag till innan det börjas med det.

Hon låg med rumpan neråt och höll i benen med fötterna ovanför huvudet, så det första vi fick se var två fötter som rörde på sig. Sen ville hon ligga så nästan hela tiden så vi fick inte så bra bilder, men allt såg bra ut och det är det viktigaste. Jag tycker att hon ser lite uppnäst ut, men det är ju bara gulligt!






2 saker som har gjort mig orolig denna vecka.
1: Under UL sa hon att hon tyckte att moderkakan ligger väldigt lågt, senare visade det sig att den inte gjorde det men hennes första reaktion var "ajdå, detta ser inte bra ut"! Vem vill höra det när man inte har en aning om vad det är hon ser på bilden??
2: Jag fick hem ett papper från karolinska som började med "det har kommit till vår kännedom att du bär på ett RhD positivt foster..." 1000 tankar flödar, vad innebär detta? Sen läste jag lite mer och det verkar som om jag är RhD negativ, vad det nu innebär (nåt med blodet iallafall) och att de flesta är Rhd negativ. Ska in vecka 28 och ta en spruta. Ska prata med min BM om detta nästa vecka.

Annars = HELT UNDERBART ATT VARA GRAVID TILL VÄRLDENS SÖTASTE LILLA FLICKA! (Vilket jag till 100 % kan säga att det kommer att bli!)

Vecka 18 + 2

Nu har jag äntligen avklarat något som jag verkligen inte tycker om. Tandläkaren! Allt såg bra ut även denna gång och jag förstår egentligen inte varför jag är rädd, för jag har inte haft ett hål på över 20 år!

Denna gång var jag lite extra rädd, eftersom jag läst att det är ganska vanligt att få sämre tänder och tandkött när man är gravid. Jag vet att min syster fick rotfylla 2 tänder när hon var gravid.... Men det såg som sagt bra ut. Hon sa" Det märks att du har tandtråd och munskölj varje dag, för dina tänder är verkligen fina och rena". Jag svarade så klart "ja, jag använder det VARJE kväll..." Vilket så klart inte är sant. Det var månader sedan jag använde tandtråd och munskölj blir kanske två gånger i veckan, när jag orkar och kommer ihåg. Men nu, precis som varje gång jag varit till tandläkaren ska jag vara duktig och använda tandtråd och munskölj varje kväll! That´s a promise... (Som kommer hålla i en vecka max!)

Vecka 17 har annars fortlöpt bra, inget speciellt som har hänt. Vi var på middag i lördags hos en kollega till J. Det var mycket trevligt även för mig som drack bubbelvatten och var fyllechafför. Blev lite för sent bara för igår var jag nästan mer bakis än J!.

I lördags morse vaknade jag av att det skramlade i köket och det luktade ljuvligt. J hade klivit upp 8 och gjort kanelbullar! Inte varje dag man vaknar till det! Helt underbart!!!! Vilken man jag har fått tag på!

Nu räknar jag bara ner tills jag får vara ledig 5 dagar i rad + så klart att göra ultraljudet på onsdag. Jag längtar super mycket men är samtidigt otroligt nervös! Tänk om det har hänt nåt... Tänk om det inte rör på sig... Tänk om de upptäcker något fel.... Usch! Jag ska inte tänka alls på det utan bara gå dit och hoppas på det bästa (Så enkelt att både tänka så och agera så ;-) )

Vecka 17 + 4 - skillnad vecka 7 och vecka 17

Jag förstår helt plötsligt de som säger att det är stor skillnad på den första graviditeten och de som kommer efter. Inte för att jag helt plötsligt har fött och blivit gravid en andra gång utan för att jag märker skillnad nu och hur det var för 10 veckor sedan.

När jag var i vecka 7 hade vi precis varit på ultraljud första gången och sett en liten böna och en pixel som blinkade och vi var lyriska! (Missförstå mig inte fel nu, vi är fortfarande lyriska!). Vi åt matriktigt varje måltid, tallriksmodellen har aldrig prövats så mycket som då! När vi efter en dag ute valde att äta hamburgare från grillen till middag, tvingade J mig att äta en sallad till för att få i mig efter tallriksmodellen. Sen var det det där med fisken! Vi åt verkligen fisk två gånger i veckan, trots att jag kväljdes och pinade i mig maten.

Nu är vi i vecka 17 snart 18..... Jag försöker äta sallad, men nu är det grönsallad som får mig att kväljas. Vi har inte ätit fisk på säkert 3 veckor. Konstigt när man tänker efter. Har man redan vant sig vid att man är gravid? Detta som jag har gått och väntat på i över 2 år? Jag tror inte det men man har på något sätt förstått att detta är naturligt! Barnet kommer att må bra även om jag inte äter efter tallriksmodellen varje måltid. Det kommer förmodligen att bli starkt även om jag inte åter fisk varannan dag....



Men samtidigt är jag fortfarande lite rädd att jag skadar barnet genom min försummning av fiskätande. Därför blev det en tur till apoteket igår för att inhandla lite omega 3.

(Bild tagen från apoteket.se)

Vecka 17 + 2

Nu känns det äntligen som om tiden går lite snabbare. Tittar man bara på gravidkalendern här bredvid så växer ju barnet hur mycket som helst! Nu är det bara 1 1/2 vecka kvar till ultraljudet och förhoppningsvis får vi då veta kön! Jag längtar mycket!

I helgen har vi träffat Js syster med man och barn. Om allt går vägen kommer ju kusinerna att vara födda samma år! Ser jag fram emot om några år när de är lika gamla och kan leka! Min syster är lika gammal som vår kusin och de har alltid varit bästa vänner, det var jag så avundsjuk på kommer jag ihåg när jag var liten. Nu kommer jag så klart inte tvinga vårt barn att bli bästis med din kusin, men det låter lite mysigt att umgås med sin kusin tycker jag. (Förmodligen bara för att jag aldrig gjort det + att jag bara har 4 kusiner varav 2 är 10 år äldre än mig..)

Igår var J på bandyfinal i snöstorm och jag var på bio med L och A. Vi såg Alice i Underlandet. Mycket bra film! i 3D också, det var väldigt häftigt!

Vecka 16 (16+3)

I helgen har jag aktiverat mig mycket! Schlagerfinal i lördags, sågs på plats i globen med älskade syster. Härlig stämning och OK vinnare. Hade helst skickat Salem men Anna var bra. Vi hade en underbar helg jag och syster, trots att vi inte gjorde så mycket. Vi bara umgicks hon och jag! Fick chans, utan barn, att verkligen PRATA vilket var väldigt länge sedan.

Igår (måndag) kom underbara J och D på besök för att gå på konsert, Dave Matthews Band. Kanske inte riktigt min smak av musik men det var helt OK. Det var ganska så skönt faktiskt att äntligen kunna skylla på att man var gravid, för vi stod upp i 3 timmar och min svank höll verkligen på att gå av. "Jag sätter mig ner lite om det är OK". Alla: "Men självklart, vill du ha massage?". Ännu en anledning till att det är underbart att vara gravid!

Sen i slutet av konserten friade D till min kära vän J. Helt underbart! Och vi fick vara med! Så efter konserten behövde de så klart firas lite extra. Så det fick bli min 30-års present (rosa champagne)! Det var det värt. Själv fick jag dricka jordgubbs proviva men det gick så bra ändå! Vad offrar man inte för sina kära vänner?

Tankar om hur det varit

Jag har på senare tid börjat läsa och följa ganska många olika IVF bloggar. När jag verkligen hade behövt läsa dessa gjorde jag det inte. Jag vet inte varför. De är ganska så lätta att hitta på google så det kan inte ha varit för att jag inte hittade dom.

Funderar lite om det kan vara så att jag nu för första gången kan relatera till bloggarna och verkligen sätta mig in i deras situation? Det borde ju vara så att jag tidigare, innan jag blev gravid, borde ha lusläst dessa bloggar för att verkligen känna att jag inte var ensam med mina tankar och i min situation.

Det kan ju vara så att jag nu verkligen har fått distans till det och nu verkligen förstår hur pass jobbigt det har varit. Under tiden vi försökte få barn, som ändå är över 2,5 år, levde jag i en berg-och-dalbane värld. Förväntningar, hopp, förtvivlan, sorg, ångest... Alla känslor speglade ju verkligen min mens cycle. Innan den kom och under ägglossning = Förhoppningar. Mensvärk = förtvivlan. Mens = sorg. "Mellan period" = otröstlig och ångest.
Jag tänker att jag var så mitt uppe i allt detta att jag inte riktigt kunde relatera mina känslor till någon annan?

Nu, kommer helt plötsligt det dåliga samvetet in! Ex fick min bästa vän barn för snart 2 år sedan. Jag har träffat hennes dotter fyra/fem gånger på 2 år! Och jag tror att vi bara sågs kanske 3 gånger under tiden hon var gravid. Visst vi bor inte i samma stad, men jag var verkligen inte där för henne! Det kan jag må dåligt av idag men samtidigt vet jag att jag inte hade kraften att vara där heller. Hon + andra som jag nästan vänt ryggen till, kan de verkligen förstå vad jag varit med om och varför jag gjorde som jag gjorde eller kommer de alltid att tycka att jag var ego (?), självupptagen (?) och ointresserad? De vet ju inte hur ont det gör att köpa presenter till nyfödda och det enda man vill är att köpa till sitt eget barn....

Vecka 15 + 5

Nu ska jag verkligen skärpa till mig och skriva lite mer. Jag vet ju att jag kommer att tycka att det är roligt och skönt att ha kvar i framtiden.

Vad har hänt sedan sist?
--> Vi har varit på Ultraljud och gjort KUB testet
Ultraljudet var helt underbart! Han/Hon var helt vild och sparkade och viftade med armar och ben. Det var en helt fantastikst att se! Vi satt båda med tårar i ögonen.
KUB testet gick bra. Vi fick en sannolikhet på 1:20000 vilket är den lägsta sannolikheten de kan mäta. Så även det känndes helt underbart.
--> Jag har berättat på jobbet
Fick bara positiv respons och chefen börjar nu varje morgon med "Hur mår Ni idag då"
--> Jag har haft vinterkräksjukan
Mindre roligt! Usch så hemskt det var, det enda positiva var väl att jag fick det nu och inte om några månader när magen är större för det förstår jag inte hur man klarar av!
--> Jag har köpt mina första mammakläder!
Gud så skönt det är att slippa tighta byxor över midjan (eller midja.. Vem försöker jag lura? Det har jag ju inte kvar!)
--> Magen växer för fullt!
Blir bara större och större och tyvärr petar naveln ut mer och mer..
Ju mer magen växer känns det som om Js och mitt förhållande växer samtidigt! Tror aldrig vi har haft detså bra eller också beror det på mina hormoner, vem vet?
--> Schlagerfinal i helgen!
Underbara syster kommer på besök för en underbar schlagerhelg! Jag var i Örebro helgen som var för att sitta i publiken under andra chansen och nu får jag vara värdinna när syster kommer hit!

Råd? - NEJ!!!

Läste precis detta och blir riktigt arg:

http://www.alltombarn.se/villhabarn/funderar-ni-pa-ivf-prova-detta-forst-1.31824?image=4

Vad man ska prova innan man gör en IVF behandling. Samma råd som alltid:
STRESSA INTE, HA ROLIGT, TÄNK INTE PÅ SEX SOM ETT TVÅNG bla bla bla!!!

Säger man till någon att så här får du inte tänka, så är det ju så personen tänker!
Om jag skulle säga nu: Du får absolut inte tänka på en vit gris, så är det ju precis det du får fram i tanken!

"Sluta stressa, tänk inte på det...."
Tänk om jag fått 10 kronor varje gång någon sa det till mig under de 2,5 åren vi försökte! Då skulle jag inte sitta på jobbet just nu utan ligga på en sandstrand och njuta!

Vecka 13+1

Har varit mycket dålig på att uppdatera i bloggen. Tror att i all glädje som jag har känt även har varit så orolig för allt! Nu är vecka 12 över och vecka 13 har precis börjat. Jag mår fortfarande hur bra som helst. Mår lite illa ibland, men inget som man kan klaga på.

På onsdag ska vi göra KUB testet och ser allt bra ut då och även vecka 13 fortlöper på, kommer jag nog att berätta för min chef till veckan. Det börjar synas för mycket på mig nu och kläderna, framför allt byxorna, sitter mycket tight!

Skriver mer efter onsdagens möte då jag vet mer!

Väntan över - Överlycklig!

Har lite ont om tid, ska skriva mer senare!

Testet var positivt! (Tog det redan den 22/12 :-) )
Har efter det gjort ytterligare 4 test och denna vecka varit på ultraljud, så det finns verkligen något där! Helt otroligt att se det lilla hjärtat slå!

Skriver mer sen.

Status: vecka 7 dag 5 = 7 (+5)
Mår: Så otroligt bra att det inte går att beskriva!
Ser fram emot: Faktiskt att få lite mage och berätta för alla, "bara" 5 veckor kvar på den mest kritiska perioden
Annars: Ser även fram emot att få gå och se "Snabba Cash" biopremiär imorgon!