Inledning

Jag antar att man alltid ska börja något nytt med en inledning eller presentation av något slag. Så att, om det mot förmodan skulle ske, de läsare som hittar hit vet lite mer om mig men framför allt varför jag skriver detta. Jag är en vanlig tjej, ja eller kvinna kanske men det låter så tantligt, som precis har fyllt 30 år. Jag har en underbar sambo, eller fästman, J som även han snart fyller 30. Vi har varit tillsammans i 9 år och förlovade i lite över 1 år. Vi kommer båda från två mindre städer, jag kommer från norrlands kusten och J från Väster götland. Vi har bott i huvudstaden i snart 5 år och trivs innanför tullarna på söders höjder.

Jag kommer att skriva om ofrivilig barnlöshet, kampen om detta + de försök som kan tänkas dyka upp. Vi har redan gjort ett antal av dessa som jag kommer att skriva om lite senare. Just nu påbörjar vi precis IVF-behandling och som titeln på denna blogg antyder lever vi efter min kalender f.r.o.m imorgon!. Jag har under hela denna tid (berättar mer senare) tänkt på att jag borde bli bättre på att verkligen skriva ner hur jag mår, men det har varit svårt och jag har inte riktigt hittat rätt forum. Nu vet jag att bloggandet inte direkt är någon nyhet, men detta känns på något sätt som ett bra alternativ för mig. Jag tänkte vara totalt ”opersonlig” i denna blogg men samtidigt så personlig som man verkligen kan vara. Missför tå mig inte nu. Det jag/vi lider av är absolut inget att skämmas för på något sätt, men jag känner att ska jag verkligen skriva ner ALLT, så vill jag själv vara anonym men enbart till namn och identitet och inte till känslor eller öppenhet. Jag tror ju som sagt inte att så många kommer att hitta hit, men läser ni detta är ni varmt välkomna att fortsätta.

Denna blogg kommer att handla om kampen för att få det man trodde var en självklarhet för alla att få; ett barn! Jag kommer att skriva om vår historia lite senare. Som titeln på denna blogg även antyder, lever jag from imorgon helt efter en kalender, som säger till hur mycket medicin jag ska ta, vilka sprutor jag ska ta och när jag ska in till sjukhuset eller inte. Vi påbörjar nämligen vår IVF behandling med nästa cykel.

Om det skulle komma läsare till denna blogg vill jag verkligen understryka en sak: Jag är ingen författare, jag har alltid haft dåliga betyg i svenska, jag får inte höra så ofta att jag är en rolig person och folk sitter inte och blir hänförda av mina historier under middagar. Jag är en helt vanlig tjej som helt enkelt bara vill skriva av sig under resan som nu startar. Jag kan inte lova att jag orkar skriva varje dag eller ens fortsätta denna blogg längre än en vecka, jag hoppas att jag kommer att göra det, men man vet aldrig.

Så om det fortfarande finns någon som läser detta, hör gärna av dig så jag vet att du finns. Men som sagt detta är helt enkelt bara min historia!